Historik

Staffordshire bulterrier kallas ofta för staff/staffe. Rasen härstammar från de bull- och terrierhundar som främst förekom i Midlands och som bland annat användes i hundkamper. När hundhetsning förbjöds helt föddes tanken på att dessa, mycket uppskattade hundar, skulle kunna bli en ny godkänd hundras. I Sverige är rasen en utpräglad sällskaps- och utställningshund. Rasen godkändes 1935 av den engelska kennelklubben. Drygt 600 hundar av sinsemellan mycket olika typ och bakgrund registrerades då. Staffordshire bullterrier blev snabbt mycket populär och älskad. Den är i dag en av de tio vanligaste raserna i England.

Användningsområde

Rasen är en utpräglad sällskapshund som gillar de flesta hundsporterna. Många tränar och tävlar framgångsrikt i agility, lydnad, rallylydnad, viltspår och bruks.

Hälsa

Rasen finns upptagen i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD). Rasen fanns från början med för väl kända problemområden som ”felställda nedre hörntänder” och ”tunn päls och/eller irriterade hudpartier” och senare har även andning tagits upp som ett riskområde.

Egenskaper / Mentalitet

Staffordshire bullterrier är en ömhetstörstande, energisk, förarvek och humoristisk glädjespridare. Den är social, aktiv, positiv, uppskattar full fart och visar det med intensiva glädjeyttringar. Samtidigt älskar den att bara vara hemma med sin familj och mysa. Det viktigaste är att få vara med, vilka aktiviteter som än bjuds. I den analys av rasens mentalitet som gjorts beskrivs den som en social och lekfull hund med ett visst mått av nyfikenhet. Uttalade rädslor eller aggressioner är ovanligt inom rasen.

Storlek och utseende

Mankhöjd är ca 36–41 cm. Vikt för hanar är ca 13–17 kg och tikar 11–15,5 kg. Den är en välbalanserad ras som äger stor styrka i förhållande till sin storlek. Färgen är röd, fawn, vit, svart, brindle eller blå eller i kombination med vitt.

Pälsvård

Rasen är släthårig och saknar underull. Pälsen är mycket lättskött.

Övrigt

En riktig kompis som älskar livets goda. Den älskar fysisk kontakt, värme och att vila på mjuka underlag. Den tycker oftast inte om regn och rusk.

Källa: Svenska kennelklubben